Det rullar

Livet som tvåbarnsföräldrar. Jo men så att.. det rullar på i ganska bra takt.
Systrarna tycker mest om varandra i hela världen, det är tydligt. Att syskonkärlek kunde vara så stark det trodde jag inte. Och så vacker att se på.
 
Men ärligt talat så känns ganska många av dagarna som en transportsträcka mot framtiden. Inte för att jag längtar till något som ska komma, utan för att det är svårt att göra mycket av "här och nu" och "insupa" och "njuta av stunden". Det är nog det som är sanningen i det här med att vara hemma med två barn. Det går i ett, och det blir inte direkt någon tid för vila. Sen är det väldigt mycket som går enklare än med bara ett barn också, när jag tänker tillbaka på hur det var för tre år sedan när jag var hemma med Lily.
Kerstin, ja hon heter så vår minsting, är så mycket smidigare. Inte för att hon är väldigt annorlunda mot hur Lily var, utan antagligen för att hon mest får hänga med, och lära sig vänta redan vid tidig ålder. Dessutom har hon ju non-stop underhållning i form av en treåring i högform. Nästan hela tiden i alla fall.
 
Just ikväll var dock en sån där kväll där en undrar varför i tusan en utsätter sig för att ha barn. När trotsig treåring skriker nonstop, utan anledning mer än "jag vill inte borsta tänderna/duscha/kissa/ta på nattlinne - you name it" och lillasyster blir livrädd för detta skrikande och skriker ännu högre.
 
Men, nu sover barnen. Lugnet i huset är ett faktum, förutom knappandet på två datorer. En som jobbar och jag som skriver (och jobbar med företaget de få minuter det finns tid för det).
 
 
 
Lily&Isac - mammaledighet - trots
1

Ny dag - mer sol

Startar dag 13 över tiden med frukost i uterummet. Uterummet som förövrigt är klart!! Sånär som på att ett bambugolv ska läggas på betongplattan. Just nu täcks det mesta av golvet av trasmattor, vilket faktiskt ser riktigt trevligt ut. Detta i väntan på att säkerställa att det inte pressas in regnvatten när det regnar och blåser. Byggarna har varit här i omgångar och tätat när vi insåg att det kröp in under glaspartierna. I slutändan ska det läggas in ett massivt bambugolv, perfekt i uterum eftersom det är så okänsligt för temperaturomslag och lite fukt. (Tur att jag har världens bästa pappa som kan allt om sånt där!) och för er som tar detta som ett tips till era egna uterum - notera att det måste vara massivt! 

Sen ska vi fixa till utsidan också. Plattor ska sättas och en trapp av trall eller stensättning ska på plats. Lite kvar alltså. Men ändå, att börja dagen i ett varmt och skönt uterum med solen i ansiktet och fåglarna som sjunger för varandra utanför. Krusbär och vinbär som redan är gröna och träden som brister i knopp. Vad mer kan man önska! (Ja det skulle väl vara den där lilla ungen i magen då som trivs alldeles för bra där inne!) 


Dagens enda plan - en kurs/samtalsgrupp kring vägledande samspel med barn, med fokus på att få syskon - blev inställd pga sjukdom. Så nu tar jag dagen som den kommer och fortsätter hoppas på att kroppen slutar på på tomgång och startar igång maskineriet! 








På övertid - igen




Jag var så säker på att denna bebis skulle komma tidigare. När jag tänker efter var jag nog lika säker med Lily. Men, här är jag igen, fyra dagar över tiden. Alltså en dag mer än sist! Och lagom frustrerad över situationen. 
 
Jag är ett planerings- och kontrollfreak. Och denna situation kan jag varken planera eller kontrollera. Det är lite som att ödet skrattar mig i ansiktet "försök ha kontroll över denna om du kan!" Så jag försöker ta det lugnt, vila, hitta på lagom givande saker. Har hållit igång ganska hårt fram tills nu. Ledig från vanliga jobbet men jobbar på med lilyisac.com istället. Fixar i trädgården, i huset, lämnar och hämtar Lily på förskolan. 
 
Men inte idag! C jobbar hemifrån tills bebis behagar dyka upp. Orolig att han inte ska hinna hem om det drar igång med fart. Det tar ju nästan en timma att packa ihop och köra hem ändå. Känns skönt att slippa den mentala stressen själv också. Kanske är det som behövs! 
 
Har lite svårt att släppa tankar kring vad som händer på jobbet också. Hur det går för min vikarie, för mitt team, för mina kollegor. Ganska duktig på att hålla mig ifrån mailen, men lite uppdaterad måste jag hålla mig! Det var ju det där med kontroll...  
 
Nähä, solen på väg igen. Vårt balkongbygge är klart och det kommer helt klart bli en favoritplats i vår och sommar. i slutet av förra veckan intogs frukosten i nya Fermob-möblemanget. Kändes fantastiskt!
 
 
amningssjal - mammaledighet