Förlora oskulden?

Såg lite på tv3s dokumentär En oskulds dagbok i gårkväll. Eftersom jag inte såg från början kan jag inte säga exakt hur det låg till. Men mot slutet var det i alla fall så att två personer (icke involverade med varandra) beställde var sin eskort som tog deras oskuld. (Personerna i fråga var över 43 år gamla.)
Då är frågan hur detta ska tolkas?

En eskort som säljer sex på det viset, för gott ändåmål?, är det verkligen lagligt och moraliskt riktigt? Eskorten tog ca 200-300 pund för två timmar. Räknas detta som prostitution? Eller hjälp till självhjälp kanske? Och om detta är moraliskt försvarbart, borde inte såkallad sexhjälp, som varit uppe i debatt i tidningar den senaste tiden, också vara det. (Sexhjälp är alltså när en person hjälper två personer som själva inte är förmögna till att ha sex) 

Personligen så är jag glad för de två människorna, en man och en kvinna, som äntligen fick förlora sin oskuld och på detta sätt stärkte sitt självförtroende så att de i framtiden faktiskt kan hitta flickvän och pojkvän. Men om detta är lagligt, betyder inte det då att vissa sorters prostitution är laglig? Blir det lagligt bara för att man kallar sig eskort och "hjälper" människor?



Mer om dokumentären kan du läsa här.
15

Tillbaka i vardagen

Igår kom jag hem till lägenheten igen. Tom och ekande. Inte tom på saker naturligtvis, utan tom på mänsklig närvaro. Men. Jag kommer vänja mig. Jag kommer klara det. Nu är det positiva tankar på vardagsliv som gäller. Kan inte gå omkring och tycka synd om mig själv hur länge som helst!


Min syster skrev en så bra sak i ett sms till mig i förmiddags, och med den texten avslutar jag detta inlägg:

"Hellre tom lägenhet och fullt hjärta, än full lägenhet och tomt hjärta..."



13

Mitt första ensamma dygn

Nu har det snart gått två dygn sen han for. Två av de jobbigaste dygnen jag kommer ihåg tror jag. Att lämna honom på Arlanda igår va bland det jobbigast jag gjort. Att vara tvungen att gå därifrån och se honom stå kvar kändes som en dålig film där de älskade tvingas skiljas åt. En sån film där man bara vill att en av dem ska vända om och springa tillbaka och säga att allt ska ordna sig och att han inte alls behöver åka. Men livet är ju inte en film...


Nu bor jag hos min syster och hennes man och dotter i några dagar för att fördriva de sista dagarna av min semester. Det är skönt att inte behöva åka hem till den tomma lägenheten, kommer verkligen kännas konstigt.

När vi kom hem från flygplatsen kom Tilde 3 år ner till mig i soffan och sa:
-Nu haj Kjitoffer åkt, å du ä lite lessen, men baja lite va?
-Ja bara lite, sa jag. (lögn)
-Men det göj inget, föj vi ska ta hand om dig, mamma o jag.

Hur lätt är det att hålla tillbaka tårarna då? Inte särskilt..... 
3